Det är alltid i efterhand som vi kan se ett mönster av det förflutna.
Och det mönstret måste bli synligt för att vi skall kunna frigöra oss
och gå vidare.

Martin Schibli & Lars Vilks har på bokförlaget Nya Doxa givit ut en handbok för
hur man på kort tid kan lyckas installera sig som samtidskonstnär. Bokens titel är
Hur man blir samtidskonstnär på tre dagar.

Författarnas råd utmynnar i Sesam-öppna-dig-frasen: Lär känna konstvärlden och
du känner konsten. Ingen som läser boken kan missa den humoristiska tonen i de för övrigt helt korrekta analyserna och råden.

Många ömma tår trampas det på, både på konstnärers, ändå rätt härdade tår, som på de känsliga kritikernas, curatorernas, konstvetarnas, intendenternas, galleristernas, samlarnas, konsttjänstemännens och konstpedagogernas tår. Gissa vilka av dessa kategorier som föraktar den här boken mest.

Naturligtvis är detta en uppgörelse med medelmåttigheten, det etablerade ryggdunket och de självsäkras visshet om konstens väsen. Men det är mer än så. Författarna har med saklighet blottlagt de mönster som gällt och som i stort gäller än. Och det finns
en tillnyktring i detta. Vinkonstnärerna får ursäkta.

För att klara ekvationen har författarna minskat antalet konstnärliga tekniker till en enda, den enda: Readymade. Det traditionella konstnärliga teknikkunnandet blir överkört eller överflödigt. Men också här finns ett humoristiskt varnande finger; som om det skulle räcka för en samtidskompositör att kunna sampla ljud eller för en samtids-författare att kunna citera.

Boken är en tjock, lättläst lunta på över 300 sidor, där de flesta av konstens och framför allt konstlivets aspekter blir genomlysta. Den avslutas med en teoretisk
lathund som heter duga och den följs av en diger litteraturlista för de som självklart kommer att gå vidare på egen hand.

För de studerande som tänker sig ett yrkesliv som konstnär är boken ett måste.
För de redan etablerade och för intendenter, byråkrater, konstpolitiker etc kan
läsningen till att börja med ge svåra sömnsvårigheter. Men sedan tror jag på ett
härligt uppvaknande.